Besvikelsen är stor när en favorit-tränar inte står och släpper in till passet. Besvikelsen ännu större när man inser att den som vikar är oinspirerad och mest står och stylar på scen istället för att gå runt och peppa. Besvikelsen blir något mindre när man inser att man ändå har kört 3 km i uppförsbacke i raskt tempo och kört ett timmespass i gymmet plus 1 h box.


Men besvikelsen va så stor att jag i dörren på väg in säger till killen "du är INTE Jenny". Han svara med ett leende "nä de är jag inte".