Och när jag trodde att jag nått min maxgräns hittar jag en liten växel till. När jag trodde att jag skulle ha en sämre träningsdag slår jag till och sätter PB armhävningar! Hallå va händer liksom? Ja jag klagar ju inte direkt! Och kan inte riktigt sluta le när jag tänker på framstegen jag gjort.

Efter passet stannade jag kvar en stund och pratade med Sanne som är väldigt peppande. Hon inspirerar mig otroligt mycket och hon berättade att jag inspirerande henne vilket fick mig att må lite bättre. Och så berätta hon att hon såg vilka framsteg jag gjort. Då sträckte jag lite extra på ryggen och fick ett litet större leende =) Och jag tog ett beslut, jag kommer spara pengar så jag kan ha Sanne som PT, de tror jag hade varit toppen!!

Jag kan skatta mig lycklig som har många i min omgivning som tror på mig och stöttar mig. Min älskade familj, min kära sambo, vänner, kollegor och tränare. Utan ert stöd hade denna resan från den gamla Madde till denna nya livsstil varit outhärdligt jobbig. Så stort TACK till alla er!!