När jag gick in i salen idag kände jag mig lite ur balans, lite lätt illamående och allmänt matt. Men jag tänkte att jag kör så gott jag bara kan, jag gör vad jag orkar. Min boxpartner idag va inte den bästa jag kört med, vi klicka liksom inte helt hundra. Dessutom tog hon i för kung o fosterland under sparringen och jag orkade inte riktigt mota undan slagen som jag annars brukar klara av bra. Armen är ganska öm nu och lite lätt blå och magen gör sig påmind. Men sen hände något, helt från ingenstans. Finalen som alltid består av en cirkel med olika stationer gick super bra. Jag hittade någon extra energi jag inte visste jag hade och gjorde ett väldigt bra jobb. Och när Jenny efteråt sa att det inte alls syntes att jag va lite brokig idag så kändes de väldigt bra.

En hög lägsta nivå, det är det jag uppnått nu. Och vet ni vad? Det känns för jäkla bra!!