Åre, vad ska jag säga?! Helt alldeles underbart, mysigt, fantastiskt, stämningsfullt och rogivande. Det här har varit den absolut bästa resan i mitt hela liv och jag flög hem igår med tårar i ögonen och va beredd att göra mycket för att få stanna lite till. Ingen stress, inga kissluktande tunnelbanor och väldigt glada och trevliga människor!

Allt har varit toppen, hotellet va underbart med en enormt vacker utsikt. Vi har ätit världens godaste hamburgare, där en variant va en vanliga enkel burgare med mozzarella och god dressing och en variant gjord på älgfärs, ciabattabröd och enbärscreme. Vi har också ätit väldigt goda pizzor, med rårörda lingon på. Låter galet men sjukt gott.



Jag har lärt mig åka skidor tack vare världens bästa skidlärare Josefin. En underbar tjej som jag är så imponerad av. Mitt mål va att ta mig nerför barnbacken hel, jag åker numer blåa och röda backar oc långa transportsträckor. Hon har lurat upp mig på två olika toppar och jag har tagit mig ner själv, utan att vurpa en enda gång. Hon lurade mig också att åka ner på en i mina ögon sett skitstor brant och fått mig att åka i skogen, över små gupp och stora snöboxar. Men jag har känt mig så trygg i att ha henne med så det har varit nemas problemas. Nästa år kör hon och jag uppföljningskursen, jag längtar redan =)







Inne på den lokala ICA-affären som låg i anslutning till hotellet hitta vi en hel avdelning med bara Åre-choklad. Efter nästan 1,5 års uppehåll från godis och choklad bröt jag det och åt ett par praliner. Men det va de så värt, för det är det godaste godiset som finns.



Men förresten, jag va ju inte själv uppe i fjällen. Jag hade ju min älskade Mattias med mig. Och gissa om han varit lycklig nu när han äntligen fått glida ner i backen igen? Han är superlycklig och ser också fram emot nästa skidresa!







Avslutningsvis,

 Madde <3 Åre och Madde <3 Skidåkning